RSSFölj hamburgareorg on Twitter

Flippin’ Burgers


Så har det äntligen hänt. Efter vad som känts som en evighet av slit, förberedelser och jobb har Jon Widegrens Flippin’ Burgers öppnat. Om än inte för allmänheten så för de första trevande gästerna som trodde på projektet innan det närmade sig färdigstatus. Jag var en av dem och hamnade således på en av presentkortskvällarna. I skrivande stund är det två dagar kvar till öppning för allmänheten. Till er som tänkt göra ett besök vill jag säga: Buckle your seatbelt Dorothy, ’cause Kansas .. is going bye-bye.


Jag antar att alla ni som läser här även följer Jons blogg så jag hoppar över introduktionen. Om ni mot förmodan missat det hela är det bara att springa över till Flippin’ Burgers sida och sträckläsa.

Lokalen, som tidigare inhyste populära Jin & Peeters har renoverats, fyllts med nya prylar och gjorts om till något jag skulle klassa som ett skolboksexempel av ett mysigt hamburgerhak. Och det menar jag inte på ett dåligt sätt. Väggarna är prydda med bilder från Jons resa, kokböcker, en surfingbräda och andra passande detaljer. Längre bak i lokalen hittar man en stor, före detta mjölkkyl som fyllts med öl, kött, såser och tillbehör. En dunkel belysning ger ett behagligt mörker. Ovanpå den vitkaklade disken ligger ett gammalt ladugårdsgolv som slipats och lackats – det passar som handen i handsken. En kyl sprängfylld med läsk står nästan precis innanför dörren. Sofforna och borden ger tillsammans med det schackrutiga golvet en rejäl dinerkänsla.

Faktum är att när jag kom in på Flippin’ första gången flög tankarna genast iväg till New York och Burgerjoint @ Le Parker Meridien. De snuddade vid deras dunkla belysning, belamrade väggar och mysiga stämning, sedan vände de tillbaka till Flippin’ Burgers och jag konstaterade snabbt att Flippin’ har samma härliga, murriga känsla men är ändå unikt.

Vi vänder blickarna mot det som egentligen spelar mest roll och är anledningen till att vi är här; hamburgarna (och milkshaken). Jag kommer avsiktligt inte kommentera pommes fritesen eftersom den jag fick inte var den som kommer att finnas i vanliga fall.

Vi bör först klargöra att Jons burgare är tämligen kompromisslösa. Även om priset kanske inte blev så lågt som alla hade hoppats på (ca 100 – 130kr beroende på vilken burgare man väljer). Det känns ändå som ett helt okej pris att betala för den kvalitet man får; Köttpuckarna (150g för en enkelburgare och 2x100g för en dubbelburgare) består av högrev, bringa, fett och lägg från gräsmatade kossor som aldrig ens fått lukta på kraftfoder. Brödet kommer från Magnus Johanssons bageri i Hammarby sjöstad.

Efter att ha laddat upp under dagen med att kika lite på Man vs. Food och avsnittet med Cricket Burgern kände jag mig nödgad att beställa en. Till detta blev det en cola, pommes och en Chocolate Fudge Brownie-milkshake med glass från Ben & Jerry’s toppad med grädde och chokladsås. Flippins cricket burger är inte en exakt kopia av den som finns på Cherry Cricket i Denver. Den här toppas med cream cheese, egeninlagd jalapeño, inlagd rödlök och karamelliserad lök.

Vän av ordning och älskare av ”Less is more” skulle kunna hävda att det blir för många smaker samtidigt, men på något magiskt sätt klarar sig burgaren undan denna klassiska fälla. Den mjuka cream cheesen möter upp jalapeñons hetta samtidigt som den syrliga och lite kärva rödlöken gör sig påmind. Mellan dessa smaker tittar den något söta karamelliserade löken fram. Det fascinerande i denna kakofoni av smaker är att köttsmaken trots detta slår igenom. Och den är alldeles strålande. Saftigheten är det inte heller något fel på och min puck var härligt rosa inuti men samtidigt med en kraftig stekyta.

Det nybakade brödet skulle jag kunna skriva en uppsats om men nöjer mig med några korta ord. Det är snudd på perfekt. Mjukt, fluffigt och med en smak som dansar runt i bakgrunden. Det sjunker ihop på ett behagligt sätt och tas emot av pålägg och köttpuckar, suger upp köttsafter utan att för den delen bli soggigt och beter sig precis som ett hamburgerbröd bör. En riktig fullträff!

Milkshaken var även den alldeles .. alldeles .. underbar! En fantastiskt kraftig chokladsmak blandat med lenheten av förstaklassig glass. Såna detaljer som extra tjocka sugrör för att underlätta surplandet är sånt man blir glad ända in i själen av.

Man skulle kunna säga att Jon har i ett enda hårt, svepande slag raderat ut allt existensberättigande för alla de krogburgare som finns att köpa runt om i Stockholm i prisspannet 120 – 180kr. Hejdå O’leary’s, Snaps, Oj oj oj och alla andra ställen med prefab kött, industribröd och tveksamma pålägg. Det finns inte längre någon som helst anledning att äta dessa (om det nu fanns det innan). Det var detta citatet från Matrix i ingressen anspelade på: ”Buckle your seatbelt Dorothy, ’cause Kansas .. is going bye-bye”. Flippin’ Burgers kommer att lyfta slöjan framför alla besökares ögon och få dem att förstå hur en burgare kan och bör smaka. Efter detta är det knock out, tack o gonatt och hejdå.

Undantaget är vissa restaurangburgare där de vet vad man håller på med, t.ex. AG och Pubologi. De ligger dock fortfarande högre i pris och är inte bättre. Deras existensberättigande ligger dels i att de är gjorda från grunden och dels i att om Flippin’ Burgers skulle vara fullt eller stängt måste man ha någon annanstans att stilla sitt burgarbehov.

Finns det då inget negativt att säga efter denna verbala avsugning av Flippin’ Burgers? Jo, men det är mest petitesser. T.ex. skulle jag velat haft jalapeñon hackad istället för skivad för att få en större spridning över burgaren (vissa tuggor var helt utan hetta) samt att jag skulle vilja ha mer av den. Man skulle också kunna klaga på att en burgare med pommes och en milkshake hamnar på närmare 200kr men ser man på det övriga hamburgerutbudet i staden är det fortfarande mer än konkurrenskraftigt, särskilt när man räknar in både smak och kvalitet på ingredienserna.

Jag avslutar den här recensionen med ett ord som sammanfattar vad jag tycker;

… men jag tänker inte sluta skriva bara för att recensionen är avslutad. Jag vill diskutera en sak till. Att burgaren ändå hamnade i den här prisklassen betyder att det fortfarande finns ett segment att fylla. Jag vill fortfarande se en genuint bra snabbmatsburgare med färskmalen färs och bättre bröd än det som finns i affärerna idag, gärna till en kostnad av runt 70-80kr (om det nu går). Något som kan konkurrera med alla sibyllor och snabbmatsrestauranger. Tänk er Irv’s burgers fast på svensk mark. Seså. Sätt fart!


24 kommentarer till “Flippin’ Burgers”

Lämna en kommentar

 

exercise balls