RSSFölj hamburgareorg on Twitter

Goda hamburgare i New York


Efter en veckas semester i New York är jag nu tillbaka och bloggen vaknar till liv igen! Förutom att vara en rekreationsresa var den även något av en kulinarisk resa. För oss med OHD (Obsessive Hamburger Disorder) motsvarar en resa till New York en pilgrimsfärd till Mekka för en muslim. Förutom att vara landet där hamburgaren uppfanns stoltserar staden som aldrig sover med en av världens bästa hamburgerlineups bland gator och avenyer. Under den vecka jag hade på mig att nå nirvana nådde jag nästan ända dit genom att besöka fem olika hamburgerior. Om du är nyfiken på att veta vad jag tyckte om dem råder jag dig å det bestämdaste att läsa vidare.

Två saker som hänger kvar i min hjärna efter resan är ”Less is more” och det faktum att vissa av burgarna hade kött som var så gott att jag skulle kunnat äta bara det. Men innan vi går igenom alla lite finare hamburgare börjar vi med de ställen som folk har lärt sig att hata genom dokumentärer som ”super size me” och en allmänt avig inställning till flottiga burgare utan vidare kvalitet på råvarorna – snabbmatsställena.

Five Guys

Plats: 494 LaGuardia Pl.
Beställning: Bacon cheeseburger, pommes frites och cola.
Kostnad: ca $16

Five Guys är en hamburgerkedja som började på östkusten men numera finns i nästan hela USA. De röstades nyligen fram till bästa snabbmatskedjan i USA av den gigantiska undersökningen Zagat före tvåan In n’ out (som inte går av för hackor). De är även väldigt noga med råvarorna – t.ex. har deras kött aldrig varit fryst vilket bara det borgar för en upplevelse bättre än McDonalds, Max och Burger King sammanlagda. Att de har ett par restauranger i New York gjorde att jag givetvis satte dem högt upp på priolistan över ställen att testa.

En av dagarna när vi var ute på promenad i Greenwhich Village och började bli hungriga, uppenbarade sig – likt en hägring – en röd byggnad med vita, klara bokstäver på: Five Guys. Lunchplanerna var därmed, till mitt resesällskaps förtret, avklarade utan vidare diskussioner – i alla fall för min del. Väl inne i lokalen konstaterade vi att det nästan såg ut som ett duschrum med vitt kakel på väggarna och klinkers på golvet.

En beställning av en bacon cheeseburger gjordes med viss svårighet eftersom man får välja det som ska vara på burgaren (förutom ost och bacon då) helt själv från en lista av 16 olika pålägg, alla gratis. Jag kände hur beslutsångesten slöt sig om min hjärna som i sin tur började tänka på alla gomtillfredställande kombinationer den kunde komma på. Min hjärna hade tydligen inte en tanke på att ”less” kunde vara ”more” för några sekunder senare hörde jag mig beställa en burgare med: Majonnäs, dressing, lök, inlagd gurka, sallad, tomat och barbecuesås (för det räckte tydligen inte med de två första såserna). Till detta blev det en cola och pommes bara för att.


Efter fem minuters väntan ropades min beställning upp och jag hämtade upp min påse med ett fånigt leende på läpparna. När jag öppnat folieförpackningen som burgaren låg i möttes jag av vad som kan ha varit den mest deformerade hamburgaren jag någonsin köpt. Ungefär samtidigt gjordes också upptäckten att en ”vanlig” hamburgare på menyn har två köttbitar med tillhörande ost på varje köttbit. Efter en snabb blick på menyn såg vi att det fanns en ”Little bacon cheeseburger” att beställa. Det kunde man ha räknat ut med arslet – vi är i USA – det är klart att dubbel kött och ost är standard och att man, för att få en ”normal” burgare, måste beställa det uttryckligen.


Alla tvivel över burgarens eventuellt dåliga kvalitet på grund av utseendet blåstes bort i samma sekund som min tunga nuddade de första ingredienserna som följde med den första tuggan. Även om det blev många olika smaker så var det inget som smakade äckligt och köttet var helt klart bra mycket bättre än den vanliga snabbmatsvarianten! För att vara en snabbmatsburgare var det här verkligen en höjdare. Tillsammans med oskalad och oregelbunden, smakrik samt hård utanpå och mjuk inuti pommes transporterade sig Five Guys högst upp i min lista över goda snabbmatsställen. Man får fortfarande ta det för vad det är – ett snabbmatsställe, men för att vara ett sådant var det helt enkelt väldigt, väldigt bra!

Shake Shack

Plats: 300 W 44th St (Theatre District)
Beställning: Single shackburger, Pommes Frites, Cola och Chokladmilkshake.
Kostnad: ca $16

Shake Shack bör inte behöva någon vidare introduktion, men här kommer en ändå. Fråga en New York-bo var man kan hitta en riktigt god burgare och det troliga svaret du får är ”gå till Shake Shack”. Jag förstår varför. Danny Meyer öppnade det första Shake Shacket i Madison Square Park år 2004 och det blev väldigt populärt väldigt snabbt. Genom att servera enkla, men otroligt goda, hamburgare med högkvalitativa ingredienser har de erövrat New Yorks hamburgerscen. Köttet består förmodligen av en blandning av oxbringa (brisket), högrev (chuck) och, här går åsikterna isär, ryggbiff (sirloin) eller short ribs (vet någon vad det kallas på svenska?) samt har en fetthalt på 20%. Det vi vet med säkerhet är att köttet levereras av Pat LaFrieda vilket innebär dagsfärsk köttfärs vars innehåll har utarbetats under många år för att vara perfekt i smak och konsistens.


Ett problem med Shake Shack är väntetiden på att få en burgare. Köerna går oftast långt utanför restaurangerna och första gången jag besökte dem i Madison Square Park stod vi i närmare en timme och väntade. Därför provade vi deras hak vid korsningen av 44th och 8th Av den här gången. När vi kom fram såg vi kön ringla sig en bra bit utanför entrédörrarna. Den var inte lika gigantisk som den i MSP men vi stod och väntade i kanske 30 minuter innan vi fick lägga en beställning. Det var inte utan en viss upphetsning en shackburger med pommes, cola och en chokladmilkshake beställdes.


Istället för att få hamburgaren direkt får man en liten dosa som kommer att börja skaka när burgaren är färdig och man får gå fram för att hämta den vid utlämningen, inte helt olikt en batteridriven dildo som också vibrerar och har för avsikt att leverera njutning till (den förmodade kvinnliga) användaren. Väntan på att dosan skulle börja skaka förbyttes i en smärre panik där jag funderade flera gånger på om den var trasig och var tvungen att hålla koll på de runtomkring som hade beställt efter mig. Om de fick sina burgare innan mig måste den ju vara trasig! Efter tio minuter lade sig min panik eftersom dosan på bordet började vibrera frenetiskt. Jag nästan rusade fram till kassan för att hämta min bricka med godsaker.

Bästa. Snabbmatsburgaren. Någonsin. Nu är jag lite tveksam till att lägga Shake Shack i samma fack som andra snabbmatsställen. De är så mycket mer med sitt färska kött, sin väntetid, sina köer och välgjorda tillbehör. De serverar till och med öl och vin till maten! De är ett mellanting mellan en restaurangburgare och en snabbmatsburgare. En snabbmatsburgare på steroider kanske är en bra sammanfattning? Hur som helst är burgarna löjligt goda. Mjuka potatisfrallor från Martins som är smörade och rostade till perfektion. Kött som är smakrikt med en knaprig stekyta utanpå och mediumstekt köttfärs inuti. Ingredienser som är färska och smakar ljuvligt tillsammans med deras berömda shack-dressing. Chokladmilkshaken är fantastiskt god och pommesen är felfri. Medans man sitter där och äter sin burgare kan man fundera lite mer på deras miljöarbete. Borden består av trä från återvunna bowlingbanor. Bland annat klimatkompenserar de allt sitt elanvändande, de komposterar allt organiskt material och återvinner sin använda frityrolja som blir till bio-diesel.


Åh vad jag önskar att Shake Shack fanns i Sverige!

Rub BBQ

Plats: 208W 23rd St (mellan 7:e och 8:e Avenyn)
Beställning: Rub Burger
Kostnad: ca $8.25

Rub BBQ är något av ett hushållsnamn för oss som läser AHT ofta. Jag vet inte riktigt vad kopplingen mellan dem är, men de nämns ofta. Det torde finnas någon mer koppling än att de serverar grymma burgare och har olika specialburgare varje vecka. Hur som helst valde jag att beställa en Rub Burger – en smashburger toppad med sauterad lök, inlagd gurka, chipotle aioli samt ost. Det jag fick in på bordet var en rejält tilltryckt burgare, precis som de ska vara om de är tillagade med smashtekniken!


Det här var en riktig höjdarburgare! Tunn men ändå saftig och rejält med konsistenskontrast: Hård yta på köttet som var mjukt inuti. Rostat bröd som var lagom svampigt. Knapriga pickles och mjuk lök. Rekommenderas varmt! Och om ni ändå går dit och äter, passa på att smita in på Gotham Comedy Club som ligger vägg i vägg och se en ståupp-show!

Minetta Tavern

Plats: 113 MacDougal St.
Beställning: Black Label Burger och cola.
Kostnad: $26 plus skatt

När man läser diskussioner om de godaste hamburgarna i New York (och även de dyraste) är det tämligen ofta Minetta Tavern och deras Black Label Burger dyker upp. Om man även sett nedan Youtube-klipp där hamburgerälskaren Josh Ozersky förklarar sin kärlek till kött i allmänhet och Minetta Taverns Black Label Burger i synnerhet samt sätter tänderna i en kan man inte låta bli att provsmaka den om man är där. Om inte annat så för att förstå vad allt snack handlar om.

För nästan 200kr får du en hamburgare beståendes av egengjort bröd, en stor köttpuck gjord på Pat LaFriedas ”Black Label blend” som är en hemlig blandning av väl utvalda, hängmörade köttsorter samt toppad med karamelliserad lök. Inget mer, inget mindre. På sidan av hittar vi pommes frites, sallad, tomat och en inlagd gurkbit.


Hur smakade denna dyrgrip då? Jag kan med lätthet säga att den smakade som ingen annan hamburgare jag ätit tidigare. Brödet och den karamelliserade löken var som sig bör – goda och rätt tillagade. Köttpucken var något helt annat. En klar stekyta utanpå och rosa inuti med en smak som jag inte riktigt kan sätta fingret på. En väldigt udda, nötig smak som absolut inte var äcklig. Bara .. annorlunda. Samtidigt var köttet otroligt saftigt utan att bli kletigt. Gott var det helt klart, jag åt upp hela burgaren i ett nafs och ”Oooh”:ade och ”Aaaah”:ade flera gånger. Fascinerande att ett fåtal, men väl utvalda, ingredienser kan resultera i en sån god burgare!


Ett tips om du vill äta Minetta Taverns Black Label Burger är att besöka dem under brunchen som serveras lördagar och söndagar alternativt planera väldigt väl. De har upp emot en månads väntetid på middagsbokningar! Jag rekommenderar dock varmt att prova den – även om jag förmodligen inte kommer att äta den igen när det finns så många andra goda burgare i New York till ett väldigt mycket humanare pris.

JG Melon

Plats: 1291 Third Ave. (vid 74:e gatan)
Beställning: Bacon Cheeseburger
Kostnad: $9.50 plus skatt


JG Melon är en liten bar på Upper East Side som serverar en ganska liten hamburgare. Det här var utan tvekan den burgare som överraskade mig mest och därför blir lite av en favorit från den här resan. Det var inte så att jag var oförberedd. Flera gånger har jag läst diskussioner om bra burgare i NY och JG Melons har nämnts om och om igen. Det var när jag fick in den som mina förväntningar sjönk för att sedan skjuta i taket. Efter att ha lagt beställningen väntade vi kanske tio minuter. In på bordet kom sedan en ynklig liten burgare, serverad på en papptallrik. ”Jaha, och nu då?” tänkte jag. Efter att ha kikat under locket konstaterade jag att den bestod av bröd, kött, ost, bacon, inlagd gurka och lök. Inga såser, ingen sallad, ingen tomat. Och så var den ju ganska liten. Uppsvinget som infriade de tidigare förväntningar kom i samma sekund jag kände smaken av den första tuggan.


En köttbit som var smakrik utan att för den sakens skull vara Pat LaFrieda specialkött. Ett perfekt rostat och färskt bröd tillsammans med perfekt knaperstekt bacon och färska ingredienser resulterar i en riktig fullträff till burgare! Det enda dåliga med den är att den tar slut för fort. Fast då har man istället fördelen av att fortfarande vara sugen när man går därifrån.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns väldigt många goda burgare i New York. De jag tar med mig mest från den här resan är Shake Shack, som förärades med två besök, samt JG Melon och deras simpla men ack så jättegoda hamburgare. ”Tyvärr” hann jag inte med att testa alla burgare jag ville, så jag måste nog åka tillbaka snart och fortsätta äta mig igenom burgarutbudet. Nu har ni i alla fall fått några bra tips om ni styr kosan västerut!


18 kommentarer till “Goda hamburgare i New York”

Lämna en kommentar